Andy Kubert har gjort en av många omslagsvarianter.

Får inleda detta genom att instämma med föregående talare Henrik. Det här är verkligen toppen! Även jag kände mig en aning fröjdestulen vid nyheten att Grant Morrison skulle lämna Batman & Robin, en tidning som varit en av mina absoluta favoriter de senaste åren. Jag avundas verkligen inte Paul Cornell och Scott McDaniel som på kort varsel fick hoppa in på den tidningen i samband med nummer 17. Morrisons Batstövlar är inte helt lätta att fylla. Där Batman & Robin # 1 var som ett avsnitt av 60-talsteveserien regisserat av en David Lynch som låtit sin inspiration från The Wind in the Willows och Freaks blomma ut, kan Batman Incorporateds första nummer enklast beskrivas som Batman goes Spy Fi. Omslaget utlovar precis det där globetrottande anslaget agentserier som The Man From U.N.C.L.E. ofta stoltserade med. ”First we take Gotham and then we take Berlin…” för att parafrasera Leonard Cohen.  

Att ha Tokyo som första anhalt är sannerligen inte fy skam, särskilt inte när det ger Morrison anledning att plocka fram en lagom obskyr skurk som Lord Death Man. Senast sågs han i Jiro Kuwatas Bat-Manga från 1966, som kom i nytryck 2008 i en bok kärleksfullt designad av den oefterhärmlige Chip Kidd. Kuwata hade i sin tur hämtat inspiration från en historia av Robert Kanigher och Sheldon Moldoff, ”Death Knocks Three Times” publicerad i maj 1966. För en inträngande analys av skillnader och likheter mellan serierna kolla in Comics Alliance!  

Henrik har helt rätt i att känslan för detaljer från såväl Morrison som tecknarna Yannick Paquette och Michelle Lacombe är enorm och verkligen lyfter tidningen. Det jag gillade mest var den osynliga jätteroboten i inledningssekvensen, att Super Young Team åtminstone nämns och den kärleksfulla driften med japanska genrer som tjejer + tentakler = mys. Även om jag själv får hålla med Catwoman när hon tar upp en dylik pocket och säger: ”What’s the appeal I ask myself”. Att hon själv är föremål för tecknarnas heta längtan och får dyka upp i extrema cheesecakeposer hela tidningen igenom är hon lyckligt omedveten om.

Sammanfattningsvis är det här precis en sådan pulshöjande nystart man drömmer om men ser alltför sällan. Morrison visar återigen att han behärskar hela Batpaletten från de mörkaste nyanserna till den grälla popkonstskalan och inte är blyg för att blanda. Känner du någon som undrar varför Batman dyker upp överallt i dessa dagar vet du vilken tidning du ska sticka i handen på dem!

Manus: Grant Morrison
Illustration: Yanick Paquette
Tusch: Michel Lacombe
Färgläggning: Nathan Fairbairn
Förlag: DC
Betyg: 4+/5

Trackback-adress