Handling m.m: Jag recenserade första delen av Hammerfall, Ormens lidande, i mars och nu är det dags för andra delen, Skuggorna i Svartalvhem. Recensionen nedan innehåller milda spoilers. De älskade Harald och Lia har förts bort som slavar och skiljts från varandra. Lia är fortsatt i fångenskap hos Björn den Sköne och Harald har tillsammans med andra sålts som slav till skanjerna, märkliga varelser som bor i Svartalvhem och dyrkar Ymer. Båda försöker på varsitt håll att fly för att kunna återförenas.

Vad som är bra: Det är fortfarande en bra hämndhistoria och osäkerheten på vilka som klarar sig utöver Harald och Lia finns kvar. Utöver skanjerna får man även stifta kort bekantskap med fundinnerna, varelser som ser ännu otrevligare ut än skanjerna. Jag hoppas verkligen att tiden i Svartalvhem inte tar slut alltför fort då varelserna där är fascinerande. Ränker fortsätter att smidas och inga frågor besvaras i denna del utan man för lite mer bakgrund til bl.a. Björn den Sköne. Det märks även att Runberg läst på om vikingarna vilket är ett plus.

Vad som är mindre bra: Även om Boris Talijancic teckningar är okej och fungerar till serien tänker jag hela tiden på vad en intressantare tecknare kunnat göra med serien. En intressantare/bättre tecknare hade inneburit ett lyft för serien. I första delen hände rätt mycket medan den andra delen mer känns som en transportsträcka.

Slutsats: Hammerfall är fortfarande en bra äventyrsserie och det ska bli intressant att se hur Sylvain Runberg får ihop alla lösa trådar och vad som händer när allt ställs på sin spets. Det är bara två delar kvar så de lär bli innehållsrika.

Trackback-adress