Massa mossa på er alla monsterdiggare! Ni som stördes av de många datoranimerade effekterna i nyinspelningen av The Wolfman eller tycker att Marvel inte förvaltar Werewolf By Night på rätt sätt kan andas ut. Att öppna BOTW är ungefär som att spendera en kväll på retroklubben Rocket Room. Här anstränger sig alla stenhårt för att det ska kännas som att vrida klockan ett par decennier bakåt. Serieskaparen Rob E. Browns sublima svartvita illustrationer kanaliserar effektivt Mike Ploogs teckningsstil från 70-talet och kombinerar det med sina avsevärda kunskaper om allehanda monsterkultur. Resultatet är gediget med klassiska ingredienser från de varulvshistorier vi lärt oss älska genom åren. Följaktligen har vi romer i huvudrollerna, släktförbannelser, galna vetenskapsmän och rejäla råkurr monster emellan som vitala element av berättelsen. Givetvis tillägnas tidningen varulven framför andra Creighton Tull Chaney. Skådespelerskan Maria Ouspenskaya, som spelade den obligatoriska spådamen i många av Universals monsterfilmer, refereras också. Det redaktionella materialet i form av ett förord, en tvåsidors recension av filmen The Undying Monster och insändarsidan ger vid handen att Brown förläst sig på gamla nummer av Forrest J. Ackermans fantastiska publikation Famous Monsters Of Filmland. För en tidning av den här typen passar givetvis 4Es ordvitstunga skrivstil som hand i handske.
Som så ofta är fallet med indietidningar så är utgivningstakten minst sagt erratisk. Nummer två var utannonserat till maj 2009, men har ännu inte kommit. Jag skulle med andra ord vänta ett tag med att nappa på prenumerationserbjudandet. Att ta sig till Silver Phoenix Entertainment och beställa ett exemplar av nummer ett är dock obligatoriskt för alla monstervänner.
Illustration: Rob E. Brown
Förlag: Silver Phoenix Entertainment
Betyg: 3+/5
Det här ser verkligen sjukt intressant ut. Vart skall man vända sig om man vill ha tag i den här serien?
Hej Dennis.
Kul att du gillar BOTW. Jag beställde den direkt från Silver Phoenix Entertainment i USA. Följ länken mot slutet av recensionen! Leveransen tog ett par veckor, men den som väntar på ett hårigt monster väntar aldrig för länge?!
Låter bra det!
Hehe, så sant som det var sagt.
Ser fram emot fler recensioner av liknande karaktär.
Kuriosa/skryt: min svärfar var kompis med Forest Ackerman så till den grad att han kallade honom ”Forrie”.
Var det inte Forrest själv som populariserade smeknamnet ”Forrie”?
Håkan: Det var det säkert. Svärfar umgicks i vilket fall med honom som en del av LA-fandom back in the day.
@Henrik Ö: Coolt. Jag har personligt dedikerat och signerat foto av Forrie på väggen hemma. Han står med sin kopia av Metropolisroboten. Fick det genom en kompis som lärde känna honom under de sista åren och träffade honom ett par gånger.