Det är få serier jag väntat så ivrigt på som Mesmo Delivery. Serien gavs först ut av AdHouse Books för att i år ges ut av Dark Horse. AdHouse utgåva var slutsåld och Dark Horse släpptes i början av mars. Igår landade den i min brevlåda. Mesmo Delivery är brasilianaren Rafael Grampás debutalbum, han har tidigare medverkat i en antologi tillsammans med bl.a. Fabio Moon och Gabriel Ba. Dark Horse ska senare i år ge ut ännu en serie av Grampá, Furry Water and the Sons of the Insurrection. Mesmo Delivery handlar om en fd Elvis-imitatör och en fd boxare som får i uppdrag att köra en mystisk last åt det inte mindre mystiska bolaget Mesmo Delivery. När de hamnar på ett sunkigt hak med lika sunkiga besökare i en avkrok är det inledningen på en våldsorgie av sällan skådat slag.

Som man kan se på bilden här intill är Mesmo Delivery jävligt köttig. Ordet övervåld ligger nära till hands. Grampá har ett väldigt filmiskt berättarsätt och det ligger nära till hands att tro att han inspirerats en hel del av Quentin Tarantino, både vad gäller övervåldet och i sättet att återberätta hur huvudpersonerna Sangrecco och Rufo fick uppdraget att köra den mystiska lasten.

Seriens styrka är definitivt Grampás teckningar och bildlösningar. Han är en rasande skicklig tecknare och det liknar egentligen ingenting jag sett tidigare. Ett annat utmärkande drag är fulheten, allt i serien är vad jag skulle beteckna som fult, vilket i synnerhet stämmer in på karaktärerna som nästan uteslutande är sällsynt fula. Rent grafiskt är Mesmo Delivery fantastisk. Så långt för jubelkören.

Det finns dock en del saker som gör att jag inte faller pladask för serien som helhet. Dels har jag svårt för utstuderat och underhållande övervåld som det är fråga om här. Hoppen i tid till hur Sangrecco och Rufo fick uppdraget känns inte speciellt originellt. Det stora problemet är dock att Mesmo Delivery inte har mycket till handling. Visst kan man ha lite teorier om vad de fraktar och det väcker en viss nyfikenhet men egentligen är handlingen bara en ursäkt för Grampá att teckna övervåld. Det är helt enkelt för mycket av serie-Tarantino och jag avskyr Tarantino innerligt. Mycket yta och lite innehåll alltså. Serien har ett icke-slut som kanske borgar för en fortsättning eller så är det bara meningen att den slutar i ett stort frågetecken. Om det blir en fortsättning vet jag inte om jag hänger på.

Trackback-adress