Justice League of America har haft svårt att få till något riktigt bra under en ganska lång tid nu. Len Wein lämnade ju serien eftersom han tydligen var missnöjd med att han inte kunde använda DC:s tre stora (Batman, Superman och Wonder Woman) under sin run på tidningen och fått nöja sig med ett gäng second-stringers, vilket jag till viss del kan förstå. Men det borde ändå ha gått att få till några bra historier, oavsett vilka medlemmar i JLA man har att tillgå. James Robinson är en lysande författare men hittills har hans run, tillsammans med Mark Bagley som illustratör, varit en av de minst imponerande runs sen Justice League of Americas i Justice Leagues historia och Justice League of America #42 är inget undantag.
Det största problemet med Justice League of America #42 är hur Robinson hanterar karaktärerna. Eller rättare sagt hur han inte hanterar dem. I stort sett ingen av de inblandade karaktärerna i det här numret görs på ett sätt som ligger i linje med hur de normalt sett porträtteras. Ta till exempel Donna Troy: hennes repliker och inre monologer känns mer som Power Girl än just Donna Troy. Cyborg och Atom skulle ha kunnat bytt repliker med varandra och ingen skulle ha märkt någon skillnad. Nej, det är tydligt att James Robinson inte är på toppen av sin förmåga. Not by a long shot, vilket är synd. Justice League of America ska ju vara DC Comics flaggskepp och borde verkligen vara bra mycket bättre än den är just nu.
Men det finns det några små ljusglimtar i det här numret ändå, t.ex. skurkarna som här en mörkare variant av The New Gods. Visserligen rätt platta karaktärer just nu men jag tror det finns något där som kan bli rätt så bra ändå. Fast då måste nog Robinson lyfta sig ett par nivåer och som det ser ut nu så tror jag inte det kommer att hända på ett tag.
Mark Bagley räddar till viss del Justice League of America #42 från att bli ett riktigt bottennapp med helt ok illustrationer. Det är inte några mästerverk av Bagley men heller inte uruselt utan han håller sig på en godkänd och jämn nivå.
Det är uppenbart att något måste göras om Justice League of America ska kunna vända den negativa trend som tidningen just nu är inne i. Annars så är risken överhängande att tidningen kommer att läggas ner ganska snart.
Illustration: Mark Bagley
Tusch: Jonathan Glapion, Robert Hunter & Norm Rapmund
Färgläggning: Pete Pantazis
Förlag: DC Comics
Betyg: 2/5
Kan inte annat än hålla med dig om Robinsons JLA. Har inte velat recensera den efterom jag hellre recenserar sånt som är bra. En klyschig nostalgiorgie där den känsliga personskildring som Robinson gjorde sig känd för i Starman är som bortblåst.
En fullständigt icke-nödvändig serietidning.
Har svårt att se att DC lägger ner den på grund av
dåliga recensioner, de senast 6 månaderna har medelvärdet legat kring 65000 sålda nummer i månaden, inget jämfört med Grant Morrisons glans dagar men ändå ok siffror
Fredrik: Nä lägger ned gör de nog inte. Men kanske byter författare tidigare än planerat.
Nej, lägga ner tidningen lär nog inte DC göra i första taget i alla fall, men något måste göras med Justice League för just nu är tidningen lång ifrån bra. Frågan är vilka man ska ersätta Robinson och Bagley med? Har ni några tips? Jag skulle gärna se Geoff Johns och Gary Frank ta sig an Justice League. Johns visade ju med JLA att han kan skriva väldigt bra team-historier. Fast det lär nog inte hända än på ett tag. Johns är ju inblandad i sjukt många titlar just nu och dessutom nybliven kreativ chef på DC.
Antar att du menar JSA Johan då Johns bara skrivit Crisis of Conscience arcen (”tie-in” till Identity Crisis) i JLA sammanhang.
Synd att kvalité alltid kommer efter moneyflow då nuvarande volymen är bortom all räddning egentligen.
Mark Millar kanske? Han är ju bra på action och team-serier…