DC Showcase Presents är samma koncept som Marvel Essentials: tjocka mjukpärm-samlingsvolymer av tidiga serier från förlaget, tryckta på billigare papper och i svartvitt. Ett lågbudgetalternativ till DC Archive Editions/Marvel Masterworks med andra ord: för nästan inga pengar alls får man över 500 sidor serier. Både DC och Marvel har publicerat en hel del i dessa serier, inklusive en del udda saker som tidigare har varit svårt att få tag på i samlingsvolym (och varit för obskyrt för att meritera en Archive/Masterwork Edition). Westernserienovellerna om den vanställde och yrkesmässigt sure prisjägaren Jonah Hex (inom kort filmaktuell) är ett sådant exempel (vol 1 och 2 finns ute). För en billig penning kan man alltså repetitionsläsa ursprungliga Jonah Hex innan man kollar filmen eller ger sig in på Jimmy Palmiottis och Justin Grays revamp som startade 2005 (och som fortfarande pågår).

De Jonah Hex-serier som presenteras här är av en typ man numera sällan ser från de stora förlagen, men som en gång var väldigt vanliga: korta novellserier om 10-15 sidor med en twist ending, och som sällan hänger ihop från avsnitt till avsnitt. Dock kan man i Jonah Hex vol 1 tydligt se att inslaget av fortsättningsserie och kontinuitet ökar över tid, allteftersom Jonah Hex på 70-talet blev populärare – först som en av flera serier i antologititeln Weird Western Tales, och senare i sin egen tidning. Fokuset på kortare berättelser gör också att det är svårt att sträckläsa den här volymen (sträckläser man är det svårt att undgå upprepningarna i serien och man hinner tröttna på Jonahs stundtals tillkämpade faux-Westerndialekt…) – liksom alla Showcase-volymer är det bäst att läsa ett par serier och sedan vänta ett tag innan man återvänder.

Man ser snabbt varför Jonah Hex blev populärare än stallkamraterna i Weird Western Tales (Bat Lash, El Diablo och andra):  skaparduon John Albano och Tony DeZuniga (som f ö har återvänt till serien och tecknat några story arcs av Palmiottis och Greys remake) fixar till en ovanligt lyckad kombination av klassisk amerikansk Western (”klassisk” hänvisar  snarare till författare som Zane Grey och Louis L’amour än till någon filmwestern) och gotisk skräck. I Jonah Hexs westernlandskap gassar visserligen ökensolen obarmhärtigt, men det är DeZunigas långa skuggor som ger serien dess omisskännliga karaktär – se t ex första serien där man inte får se Jonah Hex vanställda anlete förrän en bra bit in i berättelsen. Jonah Hex är en riktig antihjälte, och historierna ovanligt kärva för att vara DC på 70-talet: döden är aldrig långt borta, och i enlighet med arvet från EC:s skräckserier dör skurkarna lika ofta p g a ironiska missförstånd som de hamnar framför Jonahs två dödliga skjutjärn. Jonah är själva definitionen av en rotlös westernhjälte: han kan inte slå sig ned någonstans ens om han vill det, eftersom hans rykte som prisjägare och mördare gör honom till en paria i civiliserade trakter.

Jonah Hexs särpräglade stämning gör att serien står sig mycket bättre än många andra serier som också återutgivits i Showcase– och Essentials-volymer. DeZunigas yxigt realistiska stil med flödande skuggor tillsammans med Albanos och senare Fleishers svartsynta manus skapar en serie som ofta (men inte alltid – det finns allt en del slentrianhistorier i vol 1) ligger i genreberättandets framkant. Och det är inte heller svårt att se varför karaktären Jonah Hex blivit så långlivad: kombinationen hänsynslöshet och stenhård moralkodex må tyckas klyschig, men sällan har den klyschan förverkligats så fulländat som i Jonah Hex person. Det är svart och vitt i samma person, Hex tar både hänsynslösheten och moralkodexen till sina yttersta spetsar. Han mejar ned ett helt korrupt sheriffuppbåd utan att blinka och utkräver gruvlig hämnd när en hund (!) han tagit hand om dör, just för att hans kodex kräver det (I detta påminner Jonah Hex mycket om Richard Starks/Donald Westlakes intill småaktigheten principfaste hämnare Parker).

Har du inte gjort Jonah Hex bekantskap än är Showcase-volymerna en bra och prisvärd introduktion. Läs, men läs försiktigt: en viss endimensionalitet drabbar som antytts sträckläsaren…

EDIT: La till en Wikipedia-länk om John Albano, som visar att denne mycket riktigt också skrivit (och t o m blivit prisbelönt för) skräckserier i DC:s antologititel House of Mystery.

Trackback-adress