Först en personlig betraktelse: hur bra koll man än tycker att man har är det alltid någonting som lyckas glida under radarn. Det kommer helt enkelt ut för mycket nya serier för att man ska hänga med på allt, även om man som jag idogt surfar på nätet, läser Previews och snackar med andra serieintresserade. Ibland missar man grejer, så är det bara. Som t ex när jag vid senaste besöket hos min lokala seriebutik upptäcker en Peter Bagge-teckning stirra ned på mig från hyllan – va? En Peter Bagge-grej jag missat? Hur är det möjligt? En snabb bläddring ger vid handen att jag inte bara missat Bagge utan mycket annat – Strange Tales är en antologisamling om tre nummer (nu inne på #2, hoppas verkligen att jag kan hitta #1 som baknummer…) där Marvel bjudit in ett gäng indie/alternativserieskapare att göra sina egna versioner (oftast parodier, men ibland mer substantiellt än så) av Marvels hjältar – det är helt enkelt fråga om att det äääntligen blivit dags för en Marvel-version av DC:s Bizarro Comics och World’s Funniest (har ni inte läst dem så spring och köp genast – båda två innehåller f ö flera serier av shazam.se-favoriten Evan Dorkin). Och detta har alltså gått mig helt förbi, så jag har missat #1. Typiskt.

Men man kan koncentrera sig på det roliga istället, nämligen innehållet i Strange Tales. Det är alltså fråga om en massa olika kortserier (1-3 sidor är typiskt, även om vissa är längre) där olika serieskapare som normalt inte sysslar med superhjältar alls tar sig an Marvels galleri, ofta med både roligt och tankeväckande resultat. Tony Millionaires Invincible Iron Man, där Iron Man slåss mot skurkarna Baloney-Head och Liver-wurst Face samt Dwight D Eisenhowers huvud är sublim – och vältecknad! – nonsenshumor på hög nivå. Anyhing but retail (av R Kikuo Johnson) och Brother Voodoo: Death Rides a Five-Dollar Bag (Jim Ruge & Brian Maruca) har mer värde som parodier – visserligen roliga, men förmodligen bara för de närmast sörjande fansen som kan sitt Marvel-universum (samma gäller för Matt Kindts oremarkabla Black Widow i slutet av numret).

Numrets höjdpunkt är såklart Peter Bagges The Incorrigible Hulk – en serie om Hulk som trulig bikerrebell med jobbig flickvän – ”uppföljaren” till hans hejdlöst roliga one-shot Megalomanicial Spider-Man från 2002 (läs en intervju med Bagge om den här). Kvintessentiell Bagge med skön känsla för det i grunden fåniga som finns i hjärtat av alla superhjälteserier. Förutom Bagges Hulk (Strange Tales enda följetong, en del i varje nummer) är de bästa serierna Jhonen Vasquez gull-groteska M.O.D.O.K and me, där M.O.D.O.K får en kompis i form av grabben Donnies avkapade huvud (som dock till slut går ett sorgligt öde till mötes som del av Galactus lunch…) samt strippseriegeniet Max Cannons bild-för-bild-remake av Lee/Ditkos Fantastiska Fyran-origin story. Jacob Chabots Lookin’ Good, Mr Grimm är en mer traditionell parodiserie som inte sticker ut, medan Jonathan Hickmans rekryteringsvideo för Galactus härolder imponerar mest genom den stilsäkra designen.

Strange Tales är med andra ord tämligen ojämn, precis som brukar vara fallet med antologiserier (Bizarro Comics är ett lysande undantag, där är alla bidrag väldigt roliga). Bagge, Millionaire, Vasquez och Cannon på pluskontot, Kindt och Chabot på minuskontor, och resten lite grann mittemellan. Fortfarande en oerhört kul idé dock – och kanske ett sätt att få superhjältefanatikerna att se att man kan göra serier på andra sätt? Eller också är det mest de redan inbitna indiefansen som köper…

En sista reflektion: så gott som alla serier i Strange Tales är skapade av äkta ”comic creators”, d v s personer som både skriver och illustrerar sina egna historier. Detta är regel i alternativ/indievärlden, men undantag inom superhjältefacket – vilket faktiskt säger något om de stora förlagens stenhårda arbetsdelning och produktionsprinciper, där ”creators” av indietyp helt enkelt inte är ekonomiskt rationellt i en värld styrd av brand management och standardiserade produkter. På det sättet kanske Strange Tales avslöjar mer om Marvel än vad det parodiska innehållet gör…

Trackback-adress