Här är den: Grant Morrisons senaste Batman-version och DC:s stora försök att ta skrevgrepp på seriepubliken genom att sjösätta en ny flaggskepps-titel i Batman-universat (som nämnts tidigare här på Shazam! är ju ärevördiga Detective Comics numera Batwomans domän). Titelrollerna innehas av en ny post-Final Crisis/Battle for the Cowl-dynamisk duo i form av Dick Grayson (den ursprunglige Robin, sedermera Teen Titan under namnet Nightwing) och Damien Av Oklart Efternamn (Wayne? Al-Ghul?), Bruce Waynes son med ärkefiendedottern Talia (först antydd i helst bortglömda Batman: Son of the Demon (Barr/Bingham) och sedan utvecklad av Morrison i Batman & Son från häromåret). Hittills verkar det lovande rent marknadsmässigt i alla fall: första numret toppade mest-sålda-listan i juni med bred marginal och de nästkommande numren har hållit sig i topp tre med hälsosam försäljning kring 110.000-ex-strecket (visserligen mindre än de 168.000 nr 1 sålde, men ändå mycket bra på dagens seriemarknad). Att starta en ny flaggskeppstitel för en redan poppis och etablerad karaktär eller grupp är inte alltid det enklaste, men Morrison har ju två viktiga framgångar på sitt CV som meriterar honom för jobbet: relaunchen av Justice League 1996 och hans comeback (efter att ha varit borta från serievärlden i typ fem minuter, men ändå) med New X-Men 2000.

Lite bakgrund om Morrison och Batman först: Morrisons första Batman var albumet Arkham Asylum 1989 (kongenialt illustrerad av en Dave McKean i högform – fortfarande en av de snyggaste Batman-seriena någonsin), en på sin tid kontroversiell och t o m utskälld serie som sedermera omvärderats och nu anses om en av de verkliga Batmanklassikerna. Morrison har sedan dess med längre mellanrum återvänt till karaktären (som han själv i intervjuer beskrivit som sin favoritseriefigur)) – i miniserien Gothic (också från 1989) med Miller-kollaboratören Klaus Janson, som en av de centrala karaktärerna i JLA (1996-2000), och som (med)författare på Detective Comics från 2006 och framåt – och det är också sedan 2006 som Morrison krattat manegen för Batman & Robin: diverse bifigurer, teman och skurkar som presenterats i miniserierna/följetängerna Batman & Son, Batman: The Black Glove, Batman: R.I.P och crossovern Final Crisis kommer nu dyka upp i Batman & Robin (inte minst ärkeskurken Black Glove och såklart nye Robin själv, Damian). Morrison har således lagt upp både figurer och intrig på silverfat åt sig själv.

Och det är bra. Jag har alltid tyckt att Morrison kommer bäst till sin rätt när han skriver högoktanig superhjälteaction med en twist, snarare än de narrativa experiment med extra knark han blivit mest känd för (möjligen med undantag för genombrottet Invisibles, men även där var actionsekvenserna allra bäst). Och det är just action-Morrison vi möter här: det är snabbt, det är klatschigt, tajming och tempo är oklanderliga (notera t ex hur Morrison varvar action med lugnare partier i samtliga nummer) och dialogen sitter som en smäck rakt igenom, intill minsta en-repliks-bifigur. Samtidigt finns det tillräckligt mycket djup och svärta för att serien ska höja sig över normal trikåstandard: Dick Graysons oro över hur han ska kunna göra Batman-kostymen rättvisa, Alfreds på-pricken-psykologiska peptalk i samma ämne, samt förstås de typiskt Morrisonska antydningarna om något än större, hemskare och elakare som pågår bakom skurkarnas redan stora, hemska och elaka illdåd. En annan toppklassgrej är det kletiga obehag som skapas i skildringen av de första tre numrens storskurk, Professor Pyg – kontrasten till Alice i Batwoman in Detective Comics kunde inte vara större (se tidigare drapa). Pyg känns tokig och farlig på riktigt, inte serietidnings-tokig (om adjektivet tillåts) som Alice – särskilt på s 4-8 i nr 3. Skräckelvarning!

Morrison har ofta samarbetat med Frank Quitely (deras första projekt tillsammans var Doom Patrol-spinoffen Flex Mentallo, en fyradelars miniserie på Vertigo från 1996) och det märks att deras respektive stilar både passar ihop och har slipats ytterligare genom åren. Den här gången har Morrison givit Quitely mycket fria händer när det gäller rut- och sid-komposition (Morrison är annars känd för att ge nästan Alan Moore-detaljerade teckningsanvisningar i sina manus), något som har fått enormt bra resultat. Det slitna adjektivet ”hisnande” får ny mening när Batmobilen flyger (!) fram över Gothams gator och Batman och Robin slåss med ett gäng utspejsade cirkusfigurer, allt ackompanjerat av snillrikt visualiserade ljudeffekter (explosionen på den allra första sidan i det allra första numret är en signal om vad man kan vänta sig). Quitelys stil är lika omisskänlig som vanligt men han har här tagit ytterligare flera steg framåt i grenarna ’fläskiga splash-pages’ och ’yrselframkallande perspektiv’.

Samspelet mellan nya Batman och nya Robin är ett av slagnumren i Batman & Robin – både manusmässigt och visuellt. Morrison själv har sagt att detta är en ”inverterad” dynamisk duo: Batman är den som kläcker skämt och håller humöret uppe, och Robin är en surtjurig badass. Det spelar både Morrison och Quitely på till fullo i de tre första numren och det ska bli intressant att se hur konflikten/förhållandet mellan Dick Grayson och Damian utvecklar sig vad det lider – liksom förhållandet mellan den nya duon och etablerade bifigurer som James Gordon och Alfred Pennyworth.

Det lovar gott att Morrison planerar att bara göra trenummers story arcs just för att bibehålla fart och tempo. Något som lovar mindre gott är att illustratörerna ska bytas ut med varje story arcs och att Frank Quitley inte kommer tillbaka förrän om ungefär ett år (skvaller: då eventuellt med en Joker-historia – Frank Quitley tecknar Jokern = pepp-pedalen i botten). Quitley kommer följas av (i tur och ordning) Philip Tan, Cameron Stewart och Frazer Irving. Alla tre intressanta illustratörer, inte tu tal om saken – men Morrison + Quitley är en kombination så gjuten att nästan vilken annan illustratör som helst känns som ett nerköp. Men kanske är det ändå bäst som sker – rena Morrison/Quitley-projekt har ju en tendens att bli försenade p g a Quitleys extreeeemt långsamma tecknarprocess (se vidare Flex Mentallo, JLA: Earth 2, New X-Men, All Star Superman, och… äh, ni fattar).

Batman & Robin är en av de just nu helt essentiella superhjälteserierna. Köp, läs och stöna vällustigt så att tanten bredvid dig på bussen undrar vad du egentligen är för ett pervo. Tradewaiters take note: första samlingen kommer i april 2010.

Trackback-adress