Mitt första intryck av premiärnumret av relanseringen av mutantklassikern New Mutants var otroligt svagt. Och tyvärr måste jag säga att det inte blir särskilt mycket bättre i det andra numret. Allt som var dåligt i det första numret kvarstår. Möjligtvis är Neves illustrationer en gnutta skarpare i detta nummer. Lägg till detta en story som är så förvirrande att jag greppar den först efter att ha läst numret en andra gång och sedan gått tillbaka och läst om de mest obegripliga delarna en tredje gång. Sånt kan vara ok med något skrivet av Moore eller Ellis. Att man måste gå tillbaka och åter reflektera över en serie kan vara positivt. Om det finns ett djup som gör att det krävs att man läser den flera gånger för att få in alla detaljer. Men inte med en stor mainsteamserie som denna. New Mutants har inget djup som döljer sig där under ytan — den är bara förvirrande!
Dessutom tycker jag New Mutants fokuserar på fel saker. Wells har, i mitt tycke, en av Marvels intressantaste karaktärer — Illyana Rasputin — att jobba med. Men hon är i princip helt osynlig i de två första numren. Jag saknar hennes dubbla natur, där man inte riktigt vet om hon är god eller ond. Det kanske kommer allt eftersom. Men det var det jag hade hoppats på med den här titeln. Och mer dräpande av demoner med själasvärdet.
Manus: Zeb Wells
Illustration: Diogenes Neves
Tusch: Edgar Tadeo
Färgläggning: John Rauch
Förlag: Marvel
Betyg: 2/5
