Warren Ellis, nu aktuell med både (smått mästerliga) No Hero och (kanske inte fullt så mästerliga) Ignition City, ska enligt egen utsago komma med en ny superhjältetolkning i höst. Utöver att den sägs gå under namnet SUPERGOD så bjuder han på nedan manusanteckningar för seriens andra nummer. För min del så måste alla serier som innehåller termer som Megareactor Buddha’s Spine vara mer eller mindre fantastiska. Jag höjer en peppflagga i väntan på mer info.
China began designing their own superhuman soon after, but didn’t have the tech for Megareactor Buddha’s Spine until 1990. Nominally, PRC is atheist, but the old religions never went away, and a surprising number of Chinese state scientists still think in terms of qi. The superhuman Maitreya was a subject enveloped by scanning tunnelling microscopes wired into his visual cortex, forced to meditate upon his own atomic structure until he could perceive the quantum foam of every particle of his being birthing and annihilating under the uncertainty principle. His emergence into superhumanity was heralded by the impossible light of zero point energy accessed from the spaces between virtual particles. The Chinese filled a warehouse with political prisoners and told Maitreya to kill them, to demonstrate his power over spacetime and matter. He instead fashioned them into a vast musical instrument of entrancingly beautiful tone. Then configured all the assembled soldiers and scientists into a self-supporting worm-like structure and fired them into space with/through the musical instrument, where they journeyed as a biological probe of brains linked in parallel that reported information about the solar system back to Maitreya via quantum entanglement until the structure, starting to break up, was identified as comet Shoemaker-Levy and eventually smacked into the surface of Jupiter.
Supergod? Megareactor Buddha’s Spine? Båda låter som låtar av Monster Magnet. Och fränt som fan. Håller med, pepp pepp pepp!
Jotack, det här ser man onekligen fram emot! Det är i princip alltid intressant när Ellis sätter sin spin på superhjältar.
Sin ”spine”? =) Nej,allvarligt talat så är väl peppen på. Jag har ju dessutom inte läst ignition city så för mig är Ellis fortfarande grym.
Kan bli hur bra som helst. Men hur många olika ”spinnar” kan Ellis göra på superhjältar innan det bara blir tröttsamt?
”Spine” XD Hoho, den du.
Angående att bli tröttsamt… jo risken finns ju, speciellt då han är långt ifrån ensam om att göra det. Men så länge inte storyn får ta ett steg tillbaka för ”krånglandets” skull så bör det hålla. Det finns trots allt tillräckligt många konventionella serier för att det fortfarande ska kännas som en frisk fläkt. Åtminstone för min del, men så har jag ju också en viss förkärlek till krångel.